What does value pluralism mean in practice? An empirical demonstration from a deliberative valuation. Issue 2 (17th April 2022)

• Record Type: Journal Article
• Authors: Isacs, Lina; Kenter, Jasper O.; Wetterstrand, Hanna; Katzeff, Cecilia
• Is Part Of: People and nature. Volume 5:Issue 2(2023)
• Page Start: 384
• Page End: 402
• Publication Date: 2022-04-17
• Subjects: abductive interpretive research -- deliberative democracy -- deliberative monetary valuation -- ecosystem services -- rationality -- social choice -- value conflict -- value pluralism; Human beings -- Effect of environment on -- Periodicals; Nature -- Effect of human beings on -- Periodicals; Human beings -- Effect of environment on; Nature -- Effect of human beings on; Periodicals; Electronic journals; 304.2
• DOI: 10.1002/pan3.10324
• Languages: English
• ISSNs: 2575-8314

Abstract

Abstract: The intensified call for value pluralism within research on valuation in environmental decision‐making responds to the recognition that neoclassical economic approaches to environmental valuation do not sufficiently account for important aspects of human–nature relations. However, few studies have explored how value plurality actually plays out in social deliberative reasoning and decision‐making in practice, and these studies have mostly been deductive and quantitative. In his essay 'Are choices trade‐offs?' Alan Holland (2002) goes to the heart of differences in conceptions of value and rationality between neoclassical and ecological economics. These conceptions differ in terms of whether values are seen as commensurable or incommensurable, whether people's choices amount to willing exchanges of gains and losses between different values and whether unwillingness to trade values off for net gain is irrational. Addressing Holland's question, we present a quasi‐experimental study on deliberative valuation of marine issues on the Swedish west coast, where we considered how local citizens and politicians approached values in their reasoning and choice‐making. Mixing quantitative and qualitative empirical material, we used an abductive analytical approach, iterating between data and theory to link our observations and interpretations to prevalent understandings of value, valuation and deliberation in the literature. The results demonstrate the relevance of value pluralism for environmental policy by showing the prevalence of preference uncertainty and intrapersonal value conflicts in participants' reasoning and interaction. Value conflicts played out as the inability to achieve multiple transcendental values that participants aspired to, including conflicts between social and environmental goals. Rather than attempting to commensurate different value dimensions, participants sought to avoid moral conflicts, showed emotional anguish when value conflicts came to the fore and tried to bridge conflicting aspirations and experiences through inclusive reason‐giving and compromise. Thus, choices were not resolved through rational trade‐offs, supporting Holland's claim and challenging the neoclassical trade‐off model of choice. Incommensurability appeared as deliberate positions grounded in participants' experiences rather than as irrationality. Legitimately resolving value conflicts thus demands reason‐sensitive means for deciding upon the sacrifices to be made and supporting public participation in environmental decision‐making in ways that reveal peoples' actual moral considerations. Read the free Plain Language Summary for this article on the Journal blog. Abstract : Read the free Plain Language Summary for this article on the Journal blog. Sammanfattning: Att värdepluralism efterfrågas allt oftare inom forskning om miljövärdering och miljöpolitiskt beslutsfattande är kopplat till insikten att gängse metoder för miljövärdering, som görs i monetära termer och som har sin grund i neoklassisk ekonomi, inte tar tillräcklig hänsyn till viktiga aspekter av relationen mellan människa och natur. Få studier har dock utforskat hur idéerna bakom värdepluralism tar sig uttryck i faktiskt beslutsfattande när människor gemensamt resonerar, överlägger och fattar beslut i praktiken. De studier som finns har också i huvudsak varit av deduktiv och kvantitativ karaktär. I sin text "Är val trade‐offs?" går Alan Holland (2002) på djupet avseende skillnaderna i synen på värde och rationalitet inom neoklassisk och ekologisk ekonomi. Dessa skiljer sig i sin syn på huruvida värden kan ses som kommensurabla eller inkommensurabla, det vill säga möjliga att mäta och jämföra i en och samma enhet eller inte, huruvida människors val kan betraktas som frivilliga utbyten av vinster och förluster av olika värden eller inte, och huruvida en ovilja att göra "trade‐offs" mellan olika värden för att nå en nettovinst är irrationellt eller inte. I en kvasi‐experimentell studie av så kallad deliberativ värdering (där värdering sker under gruppdiskussioner i deliberation, det vill säga genom inkluderande samtal och gemensamma överväganden) adresserade vi Hollands fråga. I studien, som genomfördes på västkusten i Sverige, undersökte vi hur lokala invånare och politiker resonerade kring och hanterade olika värden när de fattade beslut i lokala marina miljöfrågor. Med såväl kvantitativt som kvalitativt empiriskt material använde vi oss av ett abduktivt analytiskt förhållningssätt där vi itererade mellan olika former av data och teorier för att förankra och jämföra våra observationer och tolkningar med litteraturens gängse förståelser av värde, värdering och deliberation. Resultaten visar att värdepluralism är relevant för miljöpolitiken. Deltagarnas samtal och interaktion visade nämligen att preferensosäkerhet och inre (som i inombords) värdekonflikter var vanliga. Värdekonflikter framkom i svårigheten att agera i enlighet med flera djupt eftersträvansvärda så kallade transcendentala värden samtidigt, liksom i motsättningar mellan sociala och miljömässiga mål. Snarare än att försöka jämföra och byta olika typer av värden mot varandra försökte deltagarna undvika moraliska dilemman. Deltagarna uttryckte ett känslomässigt motstånd när värdekonflikter kom upp till ytan och försökte överbrygga motstridiga ambitioner och erfarenheter genom att på ett inkluderande sätt resonera, söka och ange skäl för sina ståndpunkter samt kompromissa. Val löstes alltså inte genom rationella "trade‐offs". Detta stödjer Hollands tes och utmanar den neoklassiska modellen av mänskligt beslutsfattande, där alla val anses kunna tolkas som trade‐offs. Inkommensurabilitet, att alla värden verkligen inte kan mätas och jämföras, framstod som en avsiktlig och medveten ståndpunkt grundad i deltagarnas erfarenheter snarare än som irrationalitet, och som motiv för beslut var underliggande moraliska värderingar avgörande. För att på ett legitimt sätt lösa värdekonflikter krävs därför metoder för beslutsfattande som är "motivkänsliga" ( reason sensitive ), alltså lyhörda för skäl bakom beslut, särskilt avseende vilka uppoffringar som ska göras, och det krävs ett utökat och för allmänheten öppet deltagande. Beslutsfattande i miljöfrågor måste helt enkelt göras deliberativt genom medvetna överväganden på sätt som tydliggör människors faktiska upplevelser av de moraliska dilemman de står inför.